Författare: Eskil Mattsson

Opponent: Dr. Sandra Brown

Tid och plats: Fredagen den 30 mars 2012, kl.10.00 i ”Stora Hörsalen”, Institutionen för geovetenskaper - Göteborgs universitet, Guldhedsgatan 5C, Göteborg.

Sammanfattning:

I Sri Lanka står skog och markanvändning för en stor del av landets växthusgasutsläpp. Det finns en begränsad kapacitet, information och datatillgänglighet i Sri Lanka att kunna mäta arealförändringar och kolinnehåll för olika skogsekosystem på ett tillförlitligt sätt vilket krävs för att mäta utsläppen från skog och mark. Syftet med denna doktorsavhandling är att analysera miljömässiga faktorer av skog och mark liksom lokalbefolkningars påverkan och roll av dessa resurser i relation till åtgärder för utsläppsminskningar och anpassning till potentiella framtida klimatförändringar i Sri Lanka.

Specifika syften var att: undersöka kolinnehåll och strukturella skillnader emellan träd för olika naturskogar och markanvändningssystem; etablera en historisk referensnivå för kolinnehåll i naturskogar för att utvärdera potentiella kostander och förtjänster av att implementera ett system för att minska avskogning och skogsdegradering i Sri Lanka (REDD+); samt att utforska möjligheter och hinder att inkludera nationella skog- och marksystem i internationella klimatpolitiska instrument med syften att åstadkomma reella utsläppsminskningar som även bidrar till hållbar utveckling för lokala markägare och markanvändare.

Datainsamling pågick under tre perioder av fältarbete från 2006 till 2011 i olika delar av Sri Lanka och bestod av insamling av mark- och brunnsvattenprover, trädmätningar, intervjuer och fältobservationer. Resultaten visar att kustnära områden som drabbades hårt av tsunamin 2004 återhämtade sig snabbt vad gäller salinitet i mark och brunnsvatten. Dessa områden kan rehabiliteras med hjälp av kokosnötsplanteringar eller skogsjordbruk inom ramen för beskognings eller återbeskogningsprojekt under Kyotoprotokollets Clean Development Mechanism. Det finns också en stor variation i kolinnehåll mellan och inom olika naturskogstyper. Denna variation beror på naturliga variationer samt på grund av olika grader av mänsklig påverkan historiskt sätt vilket skapar olika faser av succession. Kolinnehållet i skogarna styrs också av valet av beräkningsmetod, beräkningssättens inkluderade variabler samt dess utformning och anpassning till olika klimatzoner. Nationell skogslagsstiftning med stor fokus på bevarande av skogsresurser har generellt bidragit till minskad avskogning runt två skyddade skogsområden men har samtidigt försämrat situationen för lokalbefolkningen i områdena med minskad inkomst och utflyttning som följd. Sri Lankas skogsektor har en stor utsläppsminskningspotential men att etablera en referensnivå för REDD+ försvåras av historiskt sätt få, inkonsekventa och jämförbara skogsinventeringar vilket skapar stora osäkerheter i beräkningarna.

Följaktligen behöver Sri Lanka tekniskt stöd och kapacitetsutveckling för att bättre kunna mäta, rapportera och verifiera sina mark- och skogsresurser samt avskogningens orsaker. Resultat och slutsatser från denna avhandling kan bidra med en bättre förståelse av potentiella möjligheter och tillvägagångssätt som kan Sri Lanka kan använda sig av för att förverkliga möjliga utsläpps – och anpassningsåtgärder i skog och mark.