Den är skriven av Leo Peskett, David Huberman, Evan Bowen-Jones, Guy Edwards och Jessica Brown på uppdrag av Poverty Environment Partnership (PEP).

Att förstå kopplingarna mellan REDD och fattigdom.

Även om det finns många skäl till att "få REDD att fungera för de fattiga", framför allt potentialen att öka hållbarheten i REDD-systemen genom att minska konflikter om resurser, finns det olika tolkningar av vad det innebär i praktiken. Två alternativa REDD-lösningar innebär "ingen skada"; det ena syftar till att undvika större påverkan på de fattiga, och det andra är ett system som syftar aktivt till att gynna de fattiga. Olika REDD-aktörer är intresserade av olika alternativ, men det finns farhågor för att om fattigdomsbekämpning blir ett mål i sig så skulle det kunna minska den övergripande effektiviteten i vad som i grunden är en miljöåtgärd.

I praktiken kan det vara svårt att skilja mellan dessa alternativ. Den här rapporten tar ett brett grepp på sambanden mellan REDD och fattigdom. Den tittar på fattigdom i termer av risker och fördelar från tre perspektiv: inkomst och tillväxt (t.ex. ökad eller minskad inkomst från REDD projekt), kapital (t.ex. fördelning av förmåner inom eller mellan samhällen, eller distribution över tid), och röst och valmöjligheter (t.ex. förmågan hos olika individer eller grupper att delta i beslutsprocesser som rör REDD). Dessa olika aspekter av fattigdom studeras på fyra skalor: individuellt, lokalt, nationellt och internationellt.

Slutsatser

Det råder fortfarande stor osäkerhet kring utformningen av internationella REDD mekanismer vilket gör det svårt att bedöma deras konsekvenser för de fattiga. Det står dock klart att beslut på internationell nivå kommer att få stora effekter, särskilt vad gäller omfattningen av finansiering för REDD och internationell distribution. I synnerhet integreringen av REDD i marknaden för kol som del av ett framtida internationellt klimatavtal skulle potentiellt kunna generera stora intäkter och tillväxtfördelar för utvecklingsländerna. Under vissa förutsättningar och i vissa sammanhang skulle dessa fördelar kunna komma de fattiga till del. Det finns samtidigt stora risker med REDD för de fattiga såsom att de inte får del av vinsterna, minskad tillgång på mark och brist på inflytande i beslutsfattandet. Detta kommer att bero på omfattningen av de system som planeras och systemen för övervakning. Starka intressen inom miljöfrågor och den privata sektorn driver en snabb etablering av REDD-mekanismer. Samordnade insatser krävs för att säkerställa en skälig inkomstfördelning, robusta system för ansvarsskyldighet, effektiv konfliktlösning och stöd för småskaliga REDD-projekt. I många fall REDD kan göra "skada" för de fattiga av det enkla skälet att REDD-relaterade aktiviteter och förmåner aldrig når dem. De stora politiska krafter som driver utvecklingen av REDD och de tekniska svårigheterna med att genomföra REDD hindrar fattiga länder och fattiga människor från att ta tillfället i akt och större ansträngningar måste till för att få REDD att fungera för de fattiga.

Rapporten är på engelska och kan laddas ner i sin helhet härifrån.