Under de två år som föregick det havererade klimatmötet i Köpenhamn 2009 hade en ny fråga seglat allt högre upp på dagordningen. Industriländernas ansvar för klimatförändringarna kom alltmer i skymundan, medan alltmer uppmärksamhet riktades mot utvecklingsländernas utsläpp av växthusgaser. Och de senare beror till en betydande del på avskogning och utarmning av de tropiska skogarna.

REDD – reducing emissions from deforestation and forest degradation – framställdes som ett enkelt och billigt sätt att snabbt minska de globala klimatutsläppen.

I Köpenhamn låg ett i det närmaste färdigförhandlat förslag om REDD redo för beslut. Men även om det hade antagits så hade det varit långt kvar innan något REDD-program hade kunnat etableras under Klimatkonventionen. Många avgörande frågor återstår att lösa: kan ett fokus på skogarna som kollager förenas med bevarandet av den biologiska mångfalden och de ekosystemtjänster skogarna tillhandahåller? Hur kan drivkrafterna bakom avskogningen begränsas, och förvaltningen av skogarna stärkas? Vad krävs för att säkerställa att de människor som lever i och kring skogarna gynnas av programmen, och deras rättigheter respekteras?

I rapporten sammanfattar Naturskyddsföreningen sin syn på dessa frågor. Dessutom lämnas rekommendationer till svenska beslutsfattare om hur REDD-mekanismen ska utformas för att bli ett fungerande verktyg för hållbar utveckling. 

Klicka här för att ladda ner Naturskyddsföreningens rapport "Mer pengar åt skogen?"