Sammanfattande slutsatser

1. Kan betalning för ekosystemtjänster (PES) vara ett effektivt instrument för REDD?

Trots begränsningarna i de fallstudier och den litteratur som studerats har studien funnit att betalning för ekosystemtjänster (PES) har en roll att spela i minskningen av avskogning och skogsförstörelse. Däremot finns det regionala skillnader i hur PES har använts och detta måste tas i beaktning. I Latinamerika är PES ett välkänt och välanvänt instrument. I Sydostasien håller det på att utvecklas medan det i Afrika finns väldigt få exempel på PES-projekt. Det som framför allt skiljer PES från andra verktyg för bevarande är att det villkoras mot resultat.

2. Kan betalning för REDD även förbättra jämlikhet och levnadsförhållanden?

Det har uttryckts farhågor att PES-program skulle få negativa konsekvenser för fattiga människor. Den här rapporten har inte hittat några bevis på negativa effekter på levnadsförhållanden och jämlikhet. De program som har gjort samlade ansträngningar för att nå fattiga och marginaliserade grupper har generellt sett fått positiva, om än marginella, konsekvenser. Om och när REDD implementeras i större rumslig skala och/eller institutionerna är svaga kommer dock förmedlare och mellanhänder att tvingas vara på sin vakt mot att eliten ska sko sig och uppmärksamhet måste ges till att stärka lokalsamhällens markrättigheter.

3. Vad kostar det att minska utsläppen från skog?

Alternativkostnaderna för markägare är en väsentlig del av den totala kostnaden för att implementera ett PES-liknande REDD-system. Uppskattningarna av kostnader varierar mycket men det råder generellt konsensus om att det troligtvis är ett kostnadseffektivt alternativ för bekämpning av växthuseffekten att betala markägare för att bevara sin skog. Detta trots att kostnaderna troligtvis kommer att bli högre än de som Stern-rapporten uppskattade. För att uppskatta de totala kostnaderna för REDD som instrument för att motverka klimatförändringarna jämfört med andra alternativ är det rimligt att använda sig av en modell för global simulering. Lokala modeller är användbara som komplement till globala uppskattningar, särskilt för att inkludera sub-nationella eller sub-regionala variationer i alternativkostnaderna.

4. Vad är skogspolitikens roll?

Att anta en PES-ansats till REDD kräver effektiva och jämlika institutioner och ramverk såsom klargjorda markrättigheter och fungerande övervakning som gör det möjligt att implementera villkorade betalningar. I många områden där avskogningen och markdegraderingen är som störst är dock styret svagt och en del av en underliggande orsak till avskogningen. Det är viktigt att notera att variationer i fråga om styre kan förekomma även inom ett land (t.ex. Brasilien).

5. Hur kommer minskningar i utsläpp från skog att mätas?

Det är av största vikt att det finns kostnadseffektiva verktyg och metoder för att mäta lagrat kol för att kunna etablera permanenta och additionella minskningar av avskogning och skogsförstörelse. Det finns anledning att tro att de återstående tekniska svårigheterna kommer att lösas inom den närmsta tiden. Medan fjärranalys spelar en viktigt roll för övervakning av avskogning behövs det markbaserade mätningar för att verifiera och utvärdera degradering av skog. Att etablera referensscenarier är både en teknisk och en politisk fråga. Den största politiska utmaningen ligger i beslutet om vilken tidsperiod eller referenspunkt som ska användas för att bestämma referensnivåer och utgångspunkter för att dela ut krediter. Det är viktigt att regelsystemen präglas av öppenhet. Ju mer universella reglerna är, desto mer kan transaktionskostnaderna minskas. Översikten av PES-fall visade att studierna av referensnivåer oftast var ytliga eller till och med obefintliga. Användningen av sådana ’implicita’ referensnivåer kan fungera i PES-sammanhang men det är otroligt att de fungerar för REDD.

Rapporten är på engelska och kan laddas ner i sin helhet från IIEDs hemsida. (Klicka här)