Rapporten gör en genomgång av historiska och nutida förändringar i markanvändning och skogsbruk i Sri Lanka, nationellt och regionalt. Den presenterar drivkrafter, lagar och regleringar och en genomgång av tillgänglig data relaterad till skog och markanvändning med syfte att analysera förändringar över tid.

Detta är några av de viktigaste slutsatserna:

Historiskt har mycket av avskogningen planerats av staten, till förmån för jordbruksexpansion, timmerproduktion och utvecklingsprojekt. Om den nuvarande skogspolitikens mål ska nås är brett deltagande i skogsbruket en nyckelfråga. Även ett brett spektrum av ministerier som arbetar med frågor om planering och jordbruk bör inkluderas, för att omfatta både direkta och indirekta faktorer som påverkar markanvändning och skogstäckning.

Regleringar bör stärkas och nya lagar introduceras för att försäkra att lagstiftningen är aktuell och kan möta nya behov. Sedan 1983 har produktionen av tobak, gummi och te minskat framför allt på grund av minskad lönsamhet. En fortsatt minskning av produktionen av dessa grödor är att förvänta sig till förmån för mer lönsamma grödor såsom paprika eller cashew som efterfrågas såväl nationellt som internationellt.

Sri Lanka har begränsad tillgång till skogsstatistik för att etablera en korrekt och jämlikt referensnivå. Dock finns en stor potential för att minska utsläppen från skogssektorn. REDD+ kan komma att spela en roll för Sri Lanka och erfarenheter från den pågående förberedelseprocessen kan överföras till andra länder av liknande storlek och natur.

Ny information från utvärderingen av det nationella skogstäcket under 2011 kommer att bidra med detaljerad data som kan användas för att bättre uppskatta förändringar i skogstäcket och drivkrafter för dessa förändringar. Detta kan användas i studier av möjligheter, hinder, kostnader, vinster och referensnivåer i ett framtida REDD+-system.

Rapporten kan laddas ner här.