Robin Biddulphs artikel om åtgärder för att stärka markägandet i Kambodja publicerades i tidskriften Geografiska Annaler (Vol. 93, Nr. 2, s. 223-236, 2011).

Abstract:

Förhållandet mellan utvecklingsindustrin och de problem den anser sig motverka är problematiskt. Utvecklingsstudier har ofta funnit att utvecklingspraktiken felrepresenterar sin kontext, vilket får som resultat att åtgärderna inte är förankrade i verkligheten och därmed misslyckas. I en rad artiklar från det tidiga 2000-talet föreslog Antony Bebbington att utvecklingsgeografer bör studera den rumsliga fördelningen av utvecklingsinterventioner genom kartläggning och analys av inre utveckling, liksom kartläggning och analys av avsiktlig utveckling och relationen mellan dessa. Denna artikel använder fallet markägandeinterventioner i Kambodja för att undersöka i vilken utsträckning Bebbingtons ansats kan förklara utvecklingsinterventioner och hur de förhåller sig till kontexten i vilken de verkar. Primära data består av intervjuer med nyckelaktörer som är involverade i beslut om lokalisering av dessa interventioner. Sekundära data består av rapporter och databaser över geografisk spridning, och politisk och samhällsvetenskaplig litteratur som förklarar de huvudsakliga faserna i Kambodjas nutidshistoria. De viktigaste empiriska resultaten är att interventioner, utfärdande av lagfarter och gemensamhetsskogsbruk inte har implementerats i de områden där problemen de ska lösa finns. Den metodologiska reflektionen är att Bebbingtons ansats på ett värdefullt sätt utmanar de berättelser som jämnar ut rumsliga aspekter och döljer ojämnheter. Den är dock enbart ett teoretiskt ramverk, snarare än en teori med innehåll. Ansatsen kan endast fylla sin potential när Bebbington och andra tillämpar den för att generera hypoteser och teori. En ny hypotes gällande fallet Kambodja introduceras kortfattat.